torsdag 10 april 2008

Lite funderingar

Vill berätta om några hundhändelser som kanske kan väcka användbara tankar hos någon. Båda har faktiskt varit livräddande på sätt och vis och de har båda gällt Curry. Hon är inte speciellt lydig utan det går bra med henne ändå. Hon jagar inte och bryr sig inte nämnvärt om varken folk eller fä. Vid två tillfällen nu så har hon kommit på fel sida om väg/skoterled ena gången med yngsta sonen (som inte heller fick vara på vägen) och andra gången med husse. Vad gör man då med en hund som inte är speciellt lydig (inte så kommandosäker) men som kommer att bli överkörd om hon inte stannar. Man är oerhört tydlig med det man vill att hunden ska göra, d v s stanna. Jag KOMMENDERADE "stå" (tror jag), kastade upp handen i luften och stod själv still men framförallt så menade jag vad jag sa. Och hunden stannade. Hussen gjorde nog nåt liknande. Vi gick helt enkelt in och bestämde vad hon skulle göra i den speciella situationen som hon hamnat i.
Så varför berättar jag då detta??
På mina kurser i vår så upplever jag att det finns ovanligt många hundar som behöver ett rejält stöd av sin matte/husse för att kunna fungera bättre men som inte riktigt får det. Dessa hundar ligger oftast väldigt högt i aktivitet och har svårt att lugna sig. Vad beror då detta på? Jag har grunnat en hel del på detta och har lite olika teorier. Många idag har inte det tidsmässiga utrymmet som behövs för att "få till" en hund, man är själv stressad av någon anledning, man är ovan att bestämma, man blir alltför lätt villrådig i en situation där hunden utrycker något, man känner sig "taskig" om man sätter ned foten och på ett lugnt och vänligt sätt begränsar sin hund tills den har lugnat ned sig, brist i miljö och socialiseringsträningen, okunskap, under/överstimulering hos hunden, för många konflikter, otydlighet o s v. Tyvärr så är det hunden som får lida för dessa mänskliga brister. Det går nästan alltid att lära en hund att vara lugn men det kräver tid, tålamod och ett genuint engagemang och intresse hos ägaren för hunden. Så, låt inte din egen stress och frustration gå ut över hunden. Arbeta lugnt, målmedvetet och glädjefyllt med din hund så lägger sig mycket tillrätta.
Vill också passa på att skryta lite över Peppar som igår fick träffa min promenadhund och hon skötte sig exemplariskt och var lugn och vänlig mot det lilla yrvädret. Härligt.
Ha en bra helg så hörs vi nästa vecka. Jag och Peppar ska till Sundsvall på Besöks och terapihundsutbildning nr 2.

Inga kommentarer: