Vilken seger

Träningskvällarna

Tänkte skriva några rader om varför jag inte har varit eller kommer att vara på torsdagsträningarna under en tid. Jag går på en föräldrautbildning på min äldsta sons skola. Man har lagt den på precis samma tid som träningen, suck. Just nu känns den här utbildningen viktig för mig, för min son och för oss saom familj. Alltid kan man lära sig något.
Så här kommer det att se ut; 19/2 är Emma där, 26/2 kommer jag att vara där, 5/3 är Emma där och det är vad jag vet just nu. Trots att jag inte är där så kan ni åka dit och träna och träffa hundkompisar ändå. Sista träffen på skolan är V 14 så fram tills dess kommer det att vackla något.
Har haft kursträff och Besöks-och terapihundsträff i Lokalen. Det känns kanon att ha fått ett "hem" för hundverksamheten. Under våren så kommer vi att ha någon slags invigning och flytta träningar och kurser dit. Tänk att kunna gå in för en fika och att kunna gå på toa. Det är en härlig känsla.
Sköt om er alla där ute och ta hand om era fyrbenta små vänner.

Om en elev........................

Jag vill berätta en liten historia hämtad ur det s k verkliga livet.
Den handlar om hunden Fido och matte Inga. När jag träffar Fido och Inga första gången så är Inga väldigt missnöjd med hur svårt Fido har att gå i koppel, att han skäller mycket, framförallt vid dörren, att han reagerar ganska mycket på människor under deras promenader och att han är stressad och reagerar på mycket när de är ute. Han är helt enkelt inte särskilt intresserad av henne utan har fullt sjå med allt annat som händer runtomkring. Fido är en ung hund av vallhundsras med allt vad det innebär och Inga hade nog inte riktigt klart för sig vad en hund av den här rasen kan innebära.

Jag såg en stressad, osäker och ”ojobbad” hund som var vilse i pannkakan p g a att Inga inte visste hur hon skulle bära sig åt med Fido. Det fanns ingen kontakt, samarbetsvilja, glädje och trygghet mellan Inga och Fido. Speciellt utomhus.

Trots råd från mig, ett träningsprogram, övningar, hundkunskap, mail och telefonkontakt efter vår träff så fick inte Inga till det med Fido. De tidigare problemen hängde kvar.

Inga anmälde sig då till en av mina kurser. Det var en helgkurs för valpar men trots det så ville Inga vara med. P g a väldigt kallt väder så var vi tvungna att hålla oss inomhus under hela söndagen. Det var trångt och vi kunde inte gör de övningar som jag hade tänkt utan det blev mycket sådant som Fido redan kan. Både Inga och Fido var jätteduktiga i denna krävande miljö.

Någon dag efter kursen fick jag det här mailet. Jag vill gärna att ni ska få se det för att förstå vikten av att förstå vad det är man behöver ge sin hund och att man behöver rätt forum för det. För Inga och Fido var det uppenbarligen att gå kurs.

Hej!
Det har varit en helt otrolig helg, jag känner nu att jag verkligen behövde gå denna kurs. Så jag är mycket glad över att jag bestämde mig för det. Jag känner mig helt förändrad när det gäller att "leda" Fido, det känns som attjag har fått ett tålamod som aldrig tar slut, innan dessa två dagar så blev jag bara irriterad när det inte gick som jag ville. Var nyss ute med honom en liten kort sväng, och hangick så himla fint, jag behövde inte ens hålla i kopplet. Han följde mig när jag gick, om jag stannar till så stannar han och tittar på mig. Helt underbart! :) Du är en mycket bra lärare! Jag är mycket chockad, på ett positivt sätt. Jag känner mig nästan som en ny människa på något konstigt vis :)Jag tror och känner att det kommer gå bra för mig och Fido, tack vare din kurs :)Jag kommer öva de saker vi gjort nu i helgen, varje dag med Fido. Ser fram emot nästa träff vi har, ska bli intressant att se om du märker någon förändring :) Det går iaf väldigt bra för mig och Fido, vi har en mycket bättre kontakt. Förut hade vi nästan ingen kontakt.Det känns så roligt när man själv märker resultat :)Plus att han har blivit så go av sig, han kommer till mig och är jätte glad och gosar som aldrig förr.Denna kurs kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat :) Tack för denna fantastiska kurs!

MVH En gladare Inga och Fido :) (som heter någonting annat)

Hundbajs................

Läste i tidningen imorse om att det ligger så mycket hundbajs överallt som hundägare inte plockar upp. Man kan ju bara hålla med. Det är jätteäckligt och jag förstår inte riktigt hur man kan lämna skiten efter sin hund liggande utefter en gångväg. Att låta bli att plocka upp är slött, fräckt och nonchalant. Det skapar fler hundhatare som vi som sköter oss också får på halsen. Sätt upp fler hundlatriner så kanske det blir bättre.
Idag undrar jag också hur man kan ta med sig sin stora, jättestarka, arga och ovana jättehund till Stortorget och skrämma livet ur andra hundar och deras ägare. Det finns många ställen med mer plats som är lämpligare att börja sin träning på. Och att tre gånger inom loppet av fem minuter kasta denna jättehund i marken för att försöka lära den något verkar inte heller som en himla bra ide. Sök hjälp!
Ha det gott så länge. Själv åker jag ned till Stockholm för att lyssna på Runar Naess, norsk vargforskare. Ska bli väldigt intressant.
Morsning

Lokalen

Nu, äntligen, efter alla dessa år utan en fast punkt i mitt hundjobb. så har jag hittat en suverän hundträningslokal. Det är en källarlokal på 50 kvadratmeter på Brunflovägen 50. Jag hyr den tillsammans med Evy som ska bl a jobba med hundmassage och andra behandlingar. Man kan fika och gå på toaletten, träna hund och ha teori. Suveränt.
Jag har denna helg haft den första kursen där. Det var nio valpar som fick plats att träna, leka, vila. Vi hade teori mellan passen och valparna fick göra sina kissrundor ute.
Vad det lider så kommer vi att ha en invigning, hyra ut lokalen, ha öppna träningar och fikapauser inomhus.
Jag är väldigt, väldigt glad för att hittat en hundlokal. Det behövs verkligen i Östersund. Just nu bubblar huvudet av ideer.