måndag 8 februari 2010

När livet är bra och man ändå inte är nöjd.

Sitter här i mitt vardagsrum, klockan är ½ 9 och jag kan fortfarande ta det lugnt. Har inget jobb förrän vid 11-snåret, vilket jag själv har planerat. Hundarna har fått mat som jag har haft tid att sprida ut i huset så att de får leta. Barnen har gått till skolan och mannen till jobbet och jag har det lugnt och skönt. Käkat frukost, läst tidningen och förberett mig väl för dagen.
Du kanske känner igen känslan jag har av att allt inte är bäst. Något fattas, något är inte riktigt som det ska, något skulle kunna vara bättre, mer, oftare o s v????

Så gnälligt och trångsynt. Ibland är det verkligen nyttigt att få in lite perspektiv på sitt liv. Tänk t ex på hur de har det i Haiti eller Afganistan. Det räcker ju egentligen för att sluta ägna sig åt fånerier som att inte vara glad och nöjd över det man har.

Tänk på dem som har mist sina barn i Afganistan. Mina barn är hela och friska. Att tycka att middagsmaten är tråkig borde vara straffbart. Vi har ju, till skillnad mot många andra faktiskt mat att sätta på bordet. Vi har värme, jobb, lyse, varsitt rum, bil, sommarstuga m m. Hur kan vi gnälla på våra barn och hundar för att de inte sköter sig perfekt när det finns barn och hundar som verkligen har det problematiskt och besvärligt här i livet.

Nå, jag är ju för det mesta en positiv, öppen och glad person men glider ibland in i negativt, gnälligt och snävt tänkande. Jag tror att det är nyttigt och bra för mig. Det gäller att inte bli rädd utan att lära sig något. Omkring mig finns det människor som har lättare än jag att komma in i ett mer negativt tankesätt, så jag är ändå priviligierad som inte befinner mig där så ofta. Om jag använder min kloka och mogna sida så vet jag ju att mitt liv i stort sett är som jag vill ha det och jag borde skämmas som har mage att gnälla.

Puh, nu känns det faktiskt lite bättre =)) Börjar att bli dax att gå på morgonpromenad med mina bortskämda vovvar som också, precis som jag, har det oförskämt bra. Det har slutat snöa också. Skillnaden på mig och vovvarna är att de befinner sig i nuet och ser ut att vara nöjda över det de har just nu. Underbart. Det är verkligen något som vi människor skulle lära oss.

Hoppas att vi ses på någon träning eller på Spel och konster. De aktiviteterna gör åtminstone mig på gott humör.

Det är inte den som har lite, utan den som önskar mer, som är fattig.
Latinskt ordspråk.

Kändes som om det passade in nu. Sköt om er // Anja

Inga kommentarer: