tisdag 18 maj 2010

Nu var det ju länge sedan igen men jag tänker inte be om ursäkt. Sådant är livet. Jag kanske inte ska ha någon blogg. Fast när jag sätter mig och skriver så tycker jag att det är jättekul. På sista tiden har livet sett ut så att detta med att skriva blogg inte har funnits. Jag har haft hur mycket som helst att göra, vilket såklart är roligt, i HundKUL. Har jobbat både dagar, kvällar och helger med besök, kurser, privatlektioner, träningar och promenader. Den tid som har blivit över har jag valt att ge till mina barn och mina egna hundar. Mannen har fått lite också =)

Spårsäsongen har ju startat. Har lagt en hel del spår åt Peppar och hon har varit fantastiskt duktig och det har gått jättebra. Hon är lugn, metodisk och uthållig och hon tycker att det är roligt. Som jag. Att spåra är nog det roligaste vi gör tillsammans. Det är alltid spännande att se hur Peppar spårar, hur hon klarar ut de svårigheter och störningar som finns, hur långt hon orkar, om hon tar upp apporter m m.
I HundKULverksamheten har spårandet verkligen fått ett uppsving vilket är superkul. Innan midsommar kommer jag att ha haft två spårkurser och ett läger.

Var i Sundsvall i helgen för att examinera ett gäng Besökshundar. Vi hade långa samtal om vad som är viktigt hos en besökshund. Lugn, miljösäkerhet, hanterbarhet, god psykisk balans och ett orubbat förtroende för sin förare som vet vilka hjälper hunden behöver. Att använda hund i vården är fortfarande så pass nytt att formerna för att hålla en hög status på ekipagen inte riktigt finns än. Det finns lite olika meningar om hur stark lydnad hunden ska ha i besöksarbetet, hur mycket man som förare ska lämna till hunden och hur mycket man ska styra hunden.
Själv tycker jag att man självklart måste ha bra lydnad på sin hund men för stark lydnad tar bort en del av arbetsglädjen, nyfikenheten och spontaniteten en hos hunden. Varje möte är unikt och måste hanteras utifrån detta. Situationen är ny varje gång. Det är här föraren är så oerhört viktig för att kunna optimera hunden just inför den människa man ska inrikta sig på. Det kan behövas snabba beslut. Ju mer hunden kan och ju större erfarenhet den får desto bättre blir jobbet den ska utföra. Fantastiskt spännande är det iallafall.

Jag ska förresten ha en föreläsning den 25/5 kl 18.00 hos Studiefrämjandet om Besöks- och Terapihundar med anledning av den utbildning som jag hoppas kunna dra igång i augusti-september.

Ska nu gå ut med mina egna hundar som jag har fördelen att leva med.
Ha det gott och hoppas att vi ses.